Skogsgårdar, torp och torpruiner på Bredfjället
i ett historiskt perspektiv

Ljungskileortens Hembygdsförening  1985.

 

  Ljungskileortens Hembygdsförening har utfört torpinventering på Simmersröd, Kärr, Fökeröd och Bredfjället. Dessa inventeringar ligger till grund för följande enkla beskrivning av platser inom nedanstående kartas område. För ytterligare information se Åke Olsson: "Fjällbygd i Bohuslän" och otryckta skrifter i bibliotek och Hembygdsmuseet. På kartan redovisas fyra typer av gammal bebyggelse i området närmast öster om Ljungskile och på Bredfjället samt även några andra sevärda platser.

1. Gårdar på Bredfjället, vilka blivit anlagda på den s.k. Häradsallmänningen under 1500- eller 1600-talet. Efter Sveriges övertagande av Bohuslän 1658 ansågs Bredfjället vara en kronoallmänning och gårdarna blev kronogårdar- ägare var alltså staten. Dessa gårdar friköptes omkring 1710.

2. Kronolägenheter, som anlades under slutet av 1700-talet eller under första hälften av 1800-talet på kronoallmänningen Bredfjället. Vid allmänningens delning 1851 erhöll varje brukare sitt område med full äganderätt.

3. Torp ( byggnader och brukningsdelar), som av gårdens ägare utlånades till torpare, vilka mot fullgörande av visst antal dagsverken per vecka fick bo på torpet och bruka jorden.
Soldattorp - bostad för soldaten. Även hör ingick ett markområde att odla. Under det militära indelningsverkets tid 1682-1901 måste en eller flera gårdar - beroende på storlek - underhålla en soldat.

4. Backstugor var mindre hus uppförda på ett litet markområde, som utarrenderades av gårdsägaren. “Backstugusittarna”, vanligtvis hantverkare, hade i allmänhet ingen skyldighet att utföra dagsverken på gårdarna.

Övriga platser: Fridlysta ekar, Kvarnruin, Silverfallet och “Muntras” Grotta på Tjöstelseröd samt Sportstugan och Lindjärns kyrka.
Boplatserna har ofta fått namn dels efter sin geografiska belägenhet eller efter själva byggnaden, dels efter personer som bott dör.
 
 
 

 
  APELMADEN

Torpruin på Lindebackens mark. Torpet anlades på 1840-talet och beboddes under de följande åren fram till omkring 1870 av tre torparfamiljer. Apelmaden stod troligen öde efter 1870.

BJÖRNMYREN

Ruiner efter en backstuga och källare på Örebackens mark. Backstugan tillkom på 1840-talet. Från 1877 bodde Johan Leonard Andersson här med sin familj. De kom på obestånd och kunde inte betala en skuld på 14 kr, varför fodringsägarna tog deras stuga. För att få tak över huvudet tog Andersson bort framsidan av jordkällaren och ersatte den med en timmervägg. 1 denna provisoriska byggnad skall familjen ha bott i tre månader, och ett av de nio barnen föddes i denna källarbyggnad. Backstugans grund ligger 75 m nordväst om källaren. Björnmyren var öde vid sekelskiftet.

BRAK eller BRAG

Backstuguruin på Övra Tjöstelseröds mark. Stugan var bebodd i slutet av 1800-talet.

BRATTÅS (NO)

Endast ruiner efter husgrunder återstår. En nybyggare, Helje Larsson, började odla upp Brattås 1775 cch fick 1783 tillstånd att bruka platsen som kronotorp. Han avled 1808. Är 1865 såldes Brattås till Ljungs kommun. Man skulle sörja för fattigvården och uppförde ytterligare två stugor, där fattiga personer eller familjer placerades. Fattigvården på Brattås upphörde före 1908. Byggnaden revs 1918.

BRATTÅS (NV)

Ruiner efter en av Ljungs kommuns stugor. Förre soldaten Olof Kahn och dennes hustru bodde här några år vid sekelskiftet fram till sin död 1905. Stugan reva 1912.

BRATTÅS (SO)

Numera ett fritidshus. Hör låg ÄNGHAGEN - ett torp under Brattås. Det ingick i köpet när Brattås såldes 1865. Torpet hade blivit byggt omkring 1855. Från omkring 1908, när fattigvården upphörde på Brattås, arrenderade Johan August Andersson hela Brattås fram till 1915. Platsen var bebodd året runt till 1964.

BRATTÅS (SV)

Ruiner efter en av Ljungs fattigstugor. Här placerades en fattig familj för att med hjälp av lite understöd klara sig själv. Platsen var bebodd till 1908, och huset reva 1918.

BRÄNNAN

Hus- och källargrund efter ett torp under Vargfjället. Det tillkom på 1770- talet och på denna plats bodde vid den tiden Anders Nilsson, som senare kallades ”Reserve Dragon” och fick namnet Anders Dubbel - ett soldatnamn. Ytterligare tre generationer av samma släkt bodde på Brännan fram till 1910. Brännans mark har intill nutid odlats av Vargfjällets brukare.

BRÄNNAN el. KARL GUSTAFS STUGA

En husgrund efter en backstuga på Flogfjällets område. En son till Christoffer Forsström på Holmen satte upp stugan omkring 1845 men bodde här endast några få år.

BREVIK

Ruiner efter en tidigare kronolägenhet. Brevik uppodlades före 1813 av en man från Normanneröd, Helge Olsson. Hans dotterdotter och hennes man Johannes Forsström var ägare till lägenheten 1842-1892, då sonen Otto Forsström bildade familj och övertog Brevik. Den Forsströmska släkten var en av de största på Bredfjället. Familjen flyttade från Brevik 1914 och fyra, år senare reva bostaden och sattes upp på Turebacken, Restenäs.

EKLUNDEN

Soldattorp för Simmerseröd 1861-1901. Platsen kallas i folkmun “Svärdetorpet’. Hit flyttade 1861 soldaten Anders Svärd från Mellanvattnet, vilket blivit utdömt av militärbefälet. Svärd flyttade 1884 till Svenslund. Samma år tog Otto Nilsson från Nilsetorpet på Simmerseröd värvning som soldat på Eklunden och även denne fick namnet Svärd. Ar 1901 upphörde indelningsverket och f. d. soldaten Otto Svärd flyttade 1915 till annan plats. Ny bostad uppfördes 1947 på samma plats och Eklunden bebos ännu året runt.

FLOGFJÄLLET

Husgrunder och vårdträd är vad som återstår av gården Flogfjället. Gården är gammal,enligt en uppgift odlad redan i slutet av 1500-talet. Omkring 1850 blev Olaus Forsström ägare till Flogfjället och sonen Gustav med familj brukade gården till 1910, då dottern Elsa och hennes man Hans Johansson på Nybygget övertog den. Flogfjället blev öde efter 1920.
 

FRIDLYSTA EKAR

Elva stycken ekar, 250-300 år gamla och med en diameter i brösthöjd om 1-1,5 m. Fredade som naturminne genom länsstyrelsens beslut 1945. Ekarna står i en backe med inslag av hassel, björk och al. Promenadstig genom området.

FÄRGÅS

Torp under Simmerseröd. Detta fanns redan 1748 men kallades då Enghagen. Namnet ändrades 1824 till Färgås. Detta torp var bebott året runt till 1965 och används numera som fritidshus.

GRINDÅS

Husgrund efter en backstuga på gården Fökeröd. Grindås byggdes i slutet av 1840-talet. Detta torp med öknamnet “Futten” blev troligen öde omkring 1880.

GRÖNA ÄNG

 En tidigare kronolägenhet, som blev upplåten för odling till handelsman Olof Strandberg på Tjöstelsröd 1781. På 1900-talet har ett stort antal familjer bott här. Systrarna Emma och Hildur Johansson flyttade hit från Södra Fjället B, och de var de sista som var bosatta på Gröna Äng. De avled på 1970-talet. Gröna Äng ligger högst på Bredfjället och på 1830-talet fanns här en ”optisk telegraf” med vridbara luckor. Järndubbar i berget bakom ladugården vittnar om platsen för telegrafen.

HAGARNE

Ett av Simmerseröds större torp. Torpet fanns år 1754 enligt kyrkoboken men kan vara mycket äldre. August Olsson med familj brukade Hagarne från 1878. Hustrun avled 1901, men själv var han kvar till sin död 1932. Ny ladugård blev uppförd 1921. Bostaden är dock mycket gammal och har stått obebodd sedan 1950-talet.

HOLMEKASEN

Endast en källarruin och några syrenbuskar återstår. Herman Rasmusson, tidigare brukare av Holmen, bosatte sig här med familjen på 1870-talet och bodde kvar till 1926. Bostaden lär ha varit en ryggåsstuga med bara ett rum - köket var i ett hörn av rummet. Stugan hade enbart öppen spis med utvändigt spjäll över skorstenen.

HOLMEN

Tidigare en s.k. kronolägenhet. Christoffer Forsström, född i Göteborg 1777, var torpare i Fökeröd, innan han 1836 började odlingen av Holmen. Han avled redan 1839, men sonen Olaus fortsatte att odla upp området. Holmen är den sista av de gamla kronolägenheterna som brukats till nutiden. Huqo Olsson, den siste “odalmannen” på Bredfjället, uppförde 1935 ett nytt bostadshus på Holmen och brukade stället under många år till sin död 1983. Familjemedlemmar bodde ännu 1985 kvar på Holmen - i fortsättningen endast sommartid.

KASEN

Husgrund efter en backstuga under Kärr. Den uppfördes av Samuel Berntsson 1855. Mannen avled 1890 och hustrun Maja Greta 1898. Byggnaden revs 1907.

KASEN el. “MATTES” UNDANTAG

Ruiner efter en källare och en ladugård, dock saknas lämningar efter bostaden, vilken rivits helt för att åkerarealen skulle kunna utökas. Mathias Olsson, tidigare ägare av Lindebacken, bodde på denna plats 1878-1897, då huset skall ha brunnit upp. Mathias dog 1898. ”Undantag” har funnits på Lindebacken sedan 1830-talet och gården har haft en hälftenbrukare före 1852, varför platsen kanske varit bebodd i ett 70-tal år.

KRUSET

Detta torp tillhörde Fökeröd. Det tillkom på 1840-talet, men kan ha funnits tidigare under annat namn. Kruset var bebott året runt till 1943. Byggnaderna finns ännu kvar och används sommartid.

LILLA FJÄLLET

Gård uppodlad på 1600-talet och fortfarande brukad. Efter Abraham, den förste bonden på Lilla Fjället, har gården i folkmun kallats “Abberhams”, ett liknande namn användes i kyrkoboken i slutet av 1600-talet och av folk i trakten ännu efter 300 år. Gården gick i samma släkts ägo från första början till omkring 1880.

LINDEBACKEN

Ruiner efter en gård, som tillkom i början av 1600-talet eller kanske något tidigare. Från 1881 ägdes gården av Olof August Johansson. Sönerna brukade gården till 1942, då Lindebacken inköptes av Ljungskile Skogsallmänning. Ernst Kahn, Nya Försöket, arrenderade gården 1942-1950 och hans, bror Yngve fram till 1955. Senare förföll byggnaderna och i november 1961 brändes hus och ladugård ner av Ljungskile Brandkår som övningsobjekt.

LINDJÄRNS KYRKA

 Ett stenröse, kanske platsen för en vårdkas, en signalstation, som med ett eldsken meddelade att fiender var i antågande. En sägen berättar att här var en gång tillhåll för rövare, kanske snapphanar, och att dessa tillfångatagit en präst, som vid vandring förbi platsen hade upptäckt dem. Lindjärn heter den gård varpå röset ligger och ”Kyrka” har förmodligen med den tillfångatagne prästen att göra.  

LÅNGE HAGE

Ruin efter en undantagsstuga på Flogfjällets mark. Byggnaden tillkom i början av 1800-talet som ”undantag” för gårdens tidigare ägare. Efter dennes död 1825 bodde två av barnen kvar i omkring 20 år.

LÖVBERGSDALEN

En tidigare kronolägenhet, numera använd som fritidshus. Anna Jonsdotter, dotter till dåvarande ägaren av Lilla Fjället, byggde en liten koja på Lövbergsdalen omkring 1817 och odlade upp stället, senare med hjälp av dottern Christina. Kojan lär ha brunnit upp och Anna anlitade hantverkare som uppförde ett nytt hus omkring 1850 - den nuvarande byggnaden. Hon avled 1857 och ett par år senare gifte sig hennes dotter Christina Svensdotter med artilleristen Andreas Björk. De avled båda under 1860-talet - sonen Simon Björk övertog vid vuxen ålder Lövbergsdalen och brukade platsen till sin död 1918.

MELLANVATTNET

Endast husgrunder återstår av detta dagsverkstorp under Simmerseröd. Torpet fanns 1780. Från 1825 bodde båtsmannen Herman Svensson har, men denne avskedades i mitten av 1840-talet. En soldat, Herman Svärd, rekryterades 1845 men blev “ihjälslagen” 1851. Följande år värvades soldaten Anders Svärd, och familjen bodde på Mellanvattnet till 1861, då de flyttade till det nybyggda Eklunden. Ett flertal familjer avlöste varandra till in på 1940-talet. Huset revs omkring 1950 och återuppfördes av Axel Kallin på Bråtängen, öster om Simmerseröds gård, nära slalombacken

MOSSEN

En otydlig ruin vid mossen söder om Norra Fjället. Detta torp tillkom 1847 - samma år flyttade torparen Anders Andersson med hustru och fyra barn hit från BRATTÅS. Mannen avled 1867 och familjen var troligen de enda brukarna.

MUNTRAS GROTTA

”Muntras grotta” invid Silverfallet var enligt traditionen tidvis bostad för en kvinna, Anna Britta Hansdotter, som inte hade någon egentlig bostad, utan bodde här och var på fjället i kojor och andra skydd. För att förbättra grottan hade hon omgivit den med en del grenar och bräder. Enligt sägnen omkom hon en kall vinternatt på Kolbengtserödssjöns is, enligt församlingsboken dog hon ”i hemmet” den 4 februari 1893 i kräfta.

MYREBACKEN

Otydlig ruin efter ett torp på Simmerseröds mark. Torparen kom från Myckleby 1814 och familjen stannade till 1825. Efter denna tid betecknas Myrebacken som backstuga och blev öde omkring 1850.

MYREN

Lämningar av husgrunder efter ett torp på Övra Tjöstelseröd. Från 1850 bodde Andreas Berntsson här med sin familj. När han avled 1890, övertog familjen Olof Eliasson torpet men flyttade 1899 till Mellanvattnet. Olof Eliasson återkom dock 1914 och bodde här till 1923.

MYREN el. SKOMAKARETOMTEN

Husgrund efter en backstuga uppförd 1896. Från SKOGEN flyttade detta år ovan nämnda skomakare och hans hushållerska och bodde här några få år. Johan Anton Johansson avled 1900 och Karolina flyttade senare till SKILLNAREDALEN vid Bjurvattenshålan.

NILSETORPET

Ruiner efter en backstuga på Simmerseröds mark. Namnet kommer efter Nils Andersson, som med hustru och två barn bodde här under åren 1871-1886. Sonen Otto blev soldat för Simmerseröd 1884. Bostaden revs av smeden Forsberg, Simmerseröd, och sattes upp vid Smedjebacken. ( tomten Pilvägen 10, röd byggnad).

NORRA FJÄLLET

 Efter Sveriges övertagande av Bohuslän var denna gård en s.k. kronogård, som 1709 inlöstes till skatte, d.v.s. den friköptes från staten. Ljungs kommun köpte Norra Fjället omkring 1914. Efter 1919 arrenderade Sven Björk gården i 30 år och siste brukaren yar sonen Arvid Björk, som fortsatte lantbruket till 1954. Familjen fungerade även som vaktmästare i fjällbygdens sista skola, som fanns på Norra Fjället 1929-1946. Denna skolbyggnad finns ännu kvar. Skola ordnades på “Fjället” i slutet av 1800-talet, först på Norra Fjället fram till 1905. På hösten samma år flyttades skolan till Lyckan, där den var kvar till 1914. Från 1915 hölls skolan åter på Norra Fjället. Numera är Norra Fjället en friluftsgård driven av Ljungskile Friluftsklubb, som anlagt vandringsleder och vintertid preparerar skidspår runt Bredfjället för allmänheten.

NYA FÖRSÖKET

Första FÖRSÖKET hade gjorts av Anders Gabrielsson, född på Lilla Fjället, och tidigare brukare av Gröna Äng. Han avled 1817. Ägare hade varit lagmannen Peter Ekström, vars änka skänkte kronolägenheten till Johannes Svensson, född på Flogfjället. Denne gjorde 1826 ett nytt försök, vilket tydligen gick bra. Hans efterkommande hade Nya Försöket i sin ägo till 1957. Oskar Kahn, vars hustru hade ärvt platsen, bodde hör från omkring 1915 till 1955, då både han och hustrun avled. Ett par av barnen var kvar till 1957. Uddevalla Kommun äger nu fastigheten och bostaden disponeras av Sportfiskeklubben ”Härvan”. Ladugården är inredd till raststuga för vandrare.

NYBYGGET

Ruin efter ett torp under Simmerseröd, vanligen kallat “Svarta Viken” efter en vik av Skarsjön. Torpet fanns redan 1813 och var soldattorp 1824-1833. Soldaten hette Sven Svärd. Nybyggets siste torpare, Bengt Rasmusson, flyttade omkring 1875 till Petersborg, Tjöstelseröd, och Nybygget blev öde.

NYBYGGET eller ÅLEBACKEN 1:2

Ruin efter en backstuga på Ålebackens mark. Nybygget uppfördes av Johan Bernhard Mattsson 1863, när han gifte sig med Brita Majs Svensdotter, dotter till Sven Olsson, ägare till både Ålebacken och HÖGEN, två kronolägenheter, som denne friköpt. Johan Mattsson avled 1918, och änkan bodde kvar till 1930.

SANDVIKEN

Ruiner efter ett torp och en backstuga på Fökeröds mark. Den norra tomten kallas av folket i trakten “Sultans”. Alfred Andersson med tillnamnet Sultan var bosatt här med sin familj 1860-1890. Söder därom låg torpet BRÅTEN - senare kallat Sandviken. Torpet tillkom omkring 1830. Från 1880 till omkring 1890 bodde båtsmannen Emanuel Vimpel här med sin familj.

SILVERFALLET el ÄSETFALLET

Det senare namnet torde vara det ursprungliga (jfr torpnamnet Äset nedanför. fallet). Namnet Silverfallet torde ha skapats relativt sent - kanske i badortsepoken - som ett mera välklingande namn på ett vackert och lockande utflyktsmål. Fallet består egentligen av en serie forsar med en sammanlagd fallhöjd av c:a 20 meter och genomlöper en delvis försumpad granskog. Rika inslag av hassel och kaprifol. Mycket intressant massflora. Rastplats för strömstare, särskilt vintertid. Promenadstigar vid södra sidan av fallet.

SKOGEN el. SKOMAKARNS HAGE

Hus och källarruin efter en backstuga under Lindebacken. Här bodde skomakaren Johan Anton Johansson och hans piga Karolina Forsström åren 1885-1896. Detta sistnämnda år hade Karolina - enligt en berättelse - varit på besök i Lindebacken och blivit bjuden på kaffe. Efter hennes visit hade gårdens ägare saknat en guldring och Karolina hade blivit misstänkt för stöld. Paret anmodades att ge sig av från Lindebackens mark och tvingades riva huset och flytta det till MYREN - en ny tomt på Lövbergsdalens område. 57 år senare fastnade guldringen i en harv vid vårbruket på Lindebacken - Karolina var oskyldig!

SPORTSTUGAN

Raserad byggnad, tidigare en sportstuga, som uppsattes av Ljungskile Sportklubb 1938 och användes av klubben i omkring 20 år.

SPRINGS KAS

Ruin efter en backstuga på Simmerseröds mark. Uppförd någon gång före 1875 av Abraham Spring, en soldatson, troligen inte född här på orten. Tillsammans med soldaten Sven Holm på TRÅNGET under Kärr lär Abraham Spring ha haft hand om begravningar efter de i koleraepidemier på 1800-talet avlidna. Brännvin för invärtes bruk använde dessa två som skydd mot smittan och Spring brukade sitta på kistorna och sjunga vid transporten till begravningsplatserna. Abraham Spring tillbringade sina sista år på Ljungs fattigvårdsinrättning BRATTÅS på Bredfjället.

STENDAMMEN

På 1600-talet var detta en 1/8 mtl gård, som blev skattmässigt nedvärderad till s.k. husmansplats. Från 1790-talet blev Stendammen ett soldattorp under Hälle gård. Soldaterna hette Olof Hellberg, Anders Damm och Lars Hägg. Den sistnämnde bodde kvar även efter sin soldattjänstgöring. Häggs dotter Betty Klang var en tid vid sekelskiftet föreståndare för Brattås fattigvårdsinrättning, men bodde senare på Stendammen från 1908 till sin död 1938. Torpet var bostad för åretruntboende till 1967. Numera ägs Stendammen av stiftelsen Simmersröds Barnhus (bergiusgården) och hyrs ut till fritidsboende.

STENLID

Ruin efter en backstuga på Fökeröd. Här bodde Anna Britta Hansdotter, född 1823 i Ödsmål, från omkring 1860 till 1893. Denna kvinna, allmänt kallad “Muntra” - hon hade tidigare bott tillsammans med en soldat Munter - var i januari 1893 på vandring över Kolbengtserödssjöns is, men på grund av sjukdom orkade hon inte fram utan blev liggande. Hon hittades dagen därefter och fördes till ett torp på Skällebred, där hon avled 14 dagar senare den 4 februari 1893.

SVENSLUND

Ruiner efter bostad, källare och ladugård. Torpet omnämns första gången 1819. Smeden Sven Källberg var säkerligen den förste torparen på denna plats, därav torpets namn. Han brukade torpet i nära 50 år tills han avled 1865, 78 år gammal. Därefter bodde förre soldaten Anders Svärd på Svenslund tills sin död 1919. Stickerskan Emma Ahlberg var den sista personen, som var bosatt på Svenslund. Bostaden revs 1928 och återuppfördes på Kärr invid gränsen till Simmerseröd och kallades Davidskulle.

SVALEMYREN

Ruin av en backstuga på Kärrs mark, ute i den s.k. Svalemyren. Denna myr har varit odlad och en familj har bott här i slutet av 1800-talet.

TJÖSTELSRÖDS KVARN

Kvarnen vid Tjöstelsröd finns omnämnd från 1822 och var i bruk in på 1900-talet. Den revs omkring 1920. Siste mjölnare var Svante Östberg, som tidvis tillsammans med två kvarndrängar skötte arbetet 1868-1901. Kvarnen drevs av ”överfallshjul” och hade stor kapacitet. Hjulgraven, en del av kvarngrunden, stenfundamenten för kvarnrännan och delar av dammfästet finns kvar. För att öka vattentillgången grävdes en bäckfåra mellan Stora och Lilla Skarsjön och anlades ett dämme vid Silverfallet. C:a 300 m ovanför kvarnen finns rester av ett dämme för en ”sågkvarn” (ett litet sågverk). Mjölnarens stuga är ännu bevarad och användes som helårsbostad ända in mot slutet av 1970-talet, f.n. bl.a. Ridklubbens stuga.

TORES KAS

Otydlig husgrund. Tore Svensson, såg till Johannes Forsström på Brevik, byggde en stuga vid Kärringvattnet för sin familj i slutet av 1800-talet. Familjen bodde här till 1910.

VARGFJÄLLET

En kronogård uppodlad under Bohusläns norska tid före 1658. Gårdens brukare Sven Svensson friköpte den 1710 för 15 daler silvermynt. Vargfjället ägdes av samma släkt från 1760-talet till inemot 1870, i början av 1800-talet av ”björnjägaren” Anders Johansson. Numera äger Göteborgs stift fastigheten, som fortfarande är bebodd.

ÅSELYCKAN

Husgrunder efter en backstuga med namnet Lyckan på Norra Fjället. Namnet Åselyckan kommer av att änkan och barnen efter soldaten Carl Ås blev bosatta hör. Denne var en av tretton soldater som 1845 drunknade vid överfart från Marstrand till fastlandet.

ÄSET

Ett dagverkstorp på Nedre Tjöstelseröds mark. Torpet fanns redan på 1760- talet. Den siste torparen Hilmer Karlsson gjorde dagsverken tills familjen flyttade omkring 1943. Byggnaden var bebodd året runt till 1955 och finns ännu kvar som fritidshus.

ÄNGHAGEN eller HYTTEN

Husruiner efter ett torp och en backstuga på Lilla Fjällets mark. Torpet tillkom på 1840-talet och när den förste torparen Carl Magnusson tillsammans med sin son drunknade i Öresjö måste de kvarlevande familjemedlemmarna lämna plats för en ny torparfamilj. En ny stuga uppfördes 1859 för änkan och barnen och det är säkerligen denna mindre byggnad, har har fått namnet Hytten. Vid sekelskiftet revs en av stugorna och sattes upp på Lyckorna, det hus som kallas “Fjället”. Den andra bostaden lär ha flyttats till HOLMEN på Bredfjället. Änghagen var bebott till 1906.

ÖREBACKEN

Ruiner efter bostad, källare och ladugård. En kronolägenhet, upplåten 1814 för odling åt avskedade soldaten Jon Fredling. Lägenheten ”födde” 1845 en ko och två får. Under 1900-talet har Örebacken innehafts av Anders Johan Sörgvist och sonen Harald Sörgvist, som med hustrun Ida bodde på Örebacken till 1953, varefter husen revs.

 
     
     
 

 

 
 

 

 

Uppdaterad 2011-10-05